Blog Image

Wirre och Harley - jaktlabradorer

GW-bloggen

Denna blogg handlar om mina jaktlabradorer, träning och tävling

SM i Katrineholm

Bruks Posted on Tue, August 27, 2019 15:07:32

Ja då var årets SM över och vi har landat hemma i Staffanstorp igen.
På fredagen var det veterinärbesiktning tidig morgon och givetvis fick Wirre en godkänd stämpel i rumpan. Veterinären tyckte dessutom att Wirre var väldigt mjuk och fin i sina leder – det hjälper att besöka Madde på Rehab på Lunds Djursjukhus – hon håller hundarna i trim med massage var tredje vecka ungefär.

Efter lunch var det lottning och jag hamnade i grupp B, vilket jag kände var helt ok, men vilket visade sig vara en nitlott. Efter lottningen var det invigning i stadsparken och därefter platsliggning. Givetvis fick vi fullt på platsen.

Lördagen startade med att vi åkte ut till Blacksta Kyrkas parkering där vi skulle vara 09.00. Vi fick vänta ett tag men sedan blev det lottning och jag drog spår nr 20, dvs sista spåret. I samma grupp som jag fanns bl a Eva Hellström, Kristina Fornstedt, Ingrid Lindfalk, Sigge Friis, samtliga väldigt duktiga och erfarna tävlingsmänniskor.
När vi blev utkörda till vårt spår och avsläppta stod det en. bil parkerad på samma plats i skogen och jag tänkte genast “svampplockare”, men coachen som var dottern sade att nej, nej det är säkert spårmottagaren. Men jodå det visade sig vara svampplockare. Jag frågade dem var det gått i skogen när de kom gående och då berättade och visade en av dem att de gått i bl a mitt upptag och i hela skogen. De hade med sig GPS för att de inte skulle gå vilse men den var ju på engelska så de blev inte kloka på den och hade vandrat runt, runt. Jag undrade förstås när och då sade de att ja för så där 30-50 minuter sedan gick vi genom där vid snitslarna (upptagsrutan alltså) och så gick vi runt i skogen.
Jaha, det var ju kul…… Det var tydligen populära svampplockarmarker för när jag var klar med spåret kom nästa gäng och skulle plocka svamp.

När domarna kom så sade jag att det gått svampplockare både i upptagsrutan och spåret men de menade att det är inget att göra så det var bara att släppa på och hoppas på att Wirre skulle välja ett spår som var spårläggaren. Och Wirre valde rätt, det låg väldigt långt ut i rutan och han tog rätt håll, fick tyvärr ett ryck i linan då den fastnade i en buske och då vände han och så blev det bakspår. Jag tror aldrig jag sett Wirre kämpa så mycket i ett spår som det spåret. Han spårade, fick avledningar, jobbade och fann spåret igen och så nya avledningar. Det hela slutade med att vi fick in 3 pinnar och slutet. När jag kom in så sade spårmottagaren att vi dessutom drivit upp hjortar/rådjur framför oss och mot dem, men dem märkte vi inte av jag och Wirre. Spårmottagaren blev riktigt glad att jag hade slutet och tre pinnar….. Nej det var ju inte så bra menade jag och så berättade han att 7 av 10 i vår B grupp hade inte kommit runt spåren och de andra två som hade nr 11 och 12, dvs de två första spåren i vår grupp hade kommit runt och hade missat 1 resp. 2 pinnar så jag valde då att fortsätta tävlandet.

Vår grupp B skulle starta uppletande klockan 14.40 och jag hade i uppletande startnummer 17, eftersom vi skulle starta på det nummer vi fått vid första lottningen, där vi placerades efter grupper. Men eftersom det var 7 som brutit fick jag gå in som nr 3. Startnr 11 startade och fick en 6:a och två föremål, startnr 12 fick inte in alla föremålen heller och fick totalt 60 poäng. Många hade varit nere dagarna innan och kikat när rapporten gjort uppletande för att få en bild av rutan men jag valde att inte göra det, så när jag kom in och gick förbi publiken så kände jag mig trygg att det skulle gå bra. Det hade pratats så mycket om uppletanderutan som väldigt, väldigt svår med frisbee-korgar och plaströr som stod upp samt tät vegetation på högersidan och stenigt på vänstersidan så man inte såg hunden. Jag kollade vinden och valde att skicka från höger i den täta vegetationen. Wirre gick ut fint, letade och kom in med ett föremål samtidigt som jag flyttade mig framåt och skickade igen, Wirre jobbade fint och kom åter in med ett föremål. Nu var jag nästan borta i vänsterhörnet vid stenen som gjorde att man inte såg hunden men så plötsligt ser jag Wirre komma in med ett föremål så jag drar mig tillbaka åt höger igen och skickar. Då går Wirre upp på samma linje som han kom in från och hämtar sista föremålet och kommer in och sätter sig vid min vänstra sida. Jag tror han kände det föremålet i vinden när han kom in med föremål tre. Wirre använde inte ens 4 minuter, jag gissar ca 3,5 max. Jag fick aldrig höra att det var en minut kvar så han gjorde detta riktigt, riktigt bra. Domarna var imponerade och berättade högt för mig och publiken att detta var en imponerande uppvisning av mig och Wirre – stolt och mycket glad matte fick full pott 10/10!! Av alla hundar på SM var det tre som fick fullt på uppletande, 2 i spåret (Wirre och en BC) och en i söket (BC).

Eftersom vi hade så få pinnar i spåret så låg vi inte så bra till i resultatlistan men vi tog oss med uppletande och pinnade upp från sista platsen (19) till plats 17, vilket gjorde att vi startade som nr 3 på lydnaden. Det var daggfuktigt i gräset och de första hundarna ville inte krypa riktigt men det gjorde Wirre även om han var hög bak ibland. Det var otroligt varmt och bedömningen på SM är ju hårdare så jag är nöjd med det vi presterade – lydnadspoäng totalt 205,25 och vi slutade på plats 17 av 30 hundar.



Vårens tävlingar

Bruks Posted on Fri, August 02, 2019 17:55:49

Våren innebar att jag skulle starta Harley i elitklass spår. Samtidigt hade Wirre ju ett SM-kvalificerande resultat från Tollarp i november 2018 på 610,5 poäng så jag ville gärna även tävla honom för att ev. ta oss till SM i Katrineholm. Visst är det underbart, ja alldeles underbart att vara med på SM men jag kände trots allt att det gjorde inte så mycket om det inte blev så då jag redan fått vara med på tre SM i Bruksspår (Borås 2016, Skutskär 2017 och Ronneby 2018). Men jag bestämde mig för att ge det en chans och att i första hand tävla Wirre. Vi startade med en elitspårtävling på Växjö BK där upptaget blev en väldigt konstig historia. Jag har aldrig någonsin sett min hund bete sig på det viset i ett upptag. Han började med att gå ut ganska långt fram till vänster och då fick jag “Tillbaka till rutan” och då vände Wirre och gick ut i exakt samma linje men åt andra hållet och då fick jag igen “Tillbaka till rutan”. Jag kämpade med att få honom att gå vidare utåt i rutan men han ville absolut ha spåret där han först tog det men jag visste ju att det var fel så jag använde mig av mitt dirigeringskommando från jakten och sade till honom “ut leta spår” och då gick han utåt och letade men han fann inget. Jag insåg ju att tiden gick och så försökte jag få ut honom med mitt kommando “ut” långt upp i rutan till vänster och då fick jag “Bakspår, tillbaka till rutan”. Här försökte jag bara vända honom men jag såg ju att han inte hade något spår så jag tog igen till mitt jaktkommando “ut” och då drog han ut höger långt upp i rutan och då lät de oss gå iväg. Problemet var att Wirre hade inget spår där och han drog därför ner i rutan igen och tog det spår han tog först och dum som jag var lät jag honom inte gå det utan gick upp igen i rutan och försökte få honom att hitta ett spår. Detta gjorde att han aldrig fick något spår utan vi gick runt där i skogen utan att ha något spår och naturligtvis inga pinnar heller. När vi gått runt där ungefär 20 minuter så såg jag vägen där vi hade bilen och tänkte vi går ditåt och plötsligt som en “blixt från klar himmel” så fäster Wirre i något och drar iväg ca 75 meter och får slutpinnen!!!! Jag vet inte och jag anklagar inte någon men min fundering är så här : spårläggaren (som för övrigt redan åkt hem när jag skickade på Wirre) kom ut till upptagsrutan och såg den så har han vänt på skissen så den blev upp och ner för det stämmer med hur Wirre, som aldrig missat ett upptag i sitt 8-åriga liv, löste sin uppgift. Se bild.

Om man vänder den bilden upp och ner så blir det precis så som Wirre gick ut, så jag har mina aningar. Misstag kan alla göra så det är inget konstigt om spårläggaren vänt den. En sak jag ångrar är att jag inte lät honom gå det spåret när han för andra gången envisades med att gå ner där och ta spåret då hade jag fått bekräftelse och kanske kommit runt med pinnar, vem vet……

Tävling nr 2 för Wirres del var Falbygdens BK i maj där vi tyvärr fick ett bakspår och han missade en pinne. Så det blev en 7:a på upptaget och en 8 i spåret. På uppletande hittade han alla 4 föremålen men vid avlämnandet av det sista vände han det i munnen så vi fick en 9:a. Lydnaden var jag inte så taggad på men Wirre skötte sig ändå ganska väl och vi fick ihop 231,5 poäng, slutsumma 557,5 och inget resultat som ger SM precis.

Tävling nr 3 gick i Herrljunga där jag fick väldigt litet tid på mig att förbereda som jag alltid vill ha. Wirre är ju ganska het och om han inte får den stunden före som vi behöver så vet jag att han kan slarva när han analyserar spåret. Nu tog han det först på rätt håll men jag vände honom. Jag fick någon konstig ingivelse att spåret inte gick på det hållet han valde för på det hållet stod min bil på en liten sidoväg och jag tänkte det var omöjligt men det var det inte för det gick på det hållet och den lilla vägen var så kort så vi gick aldrig över den. Men eftersom jag inte litade på min hund så fick vi bakspår. Sedan missade vi dessutom en pinne och eftersom jag hade en tävling i Skara dagen efter så bröt vi och åkte hem.

Tävling nr 4 gick alltså i Skara. Vi drog startnummer 3 och kördes långt ut via skogsvägar till en helt under bar skog. När domarna kom och det var dags för påsläpp var även spårläggaren med så allt blev korrekt i bedömningen när han hade spåret. Vi fick gott om tid på oss att förbereda oss och när jag väl skickade på Wirre gick han lugnt och balanserat ut och analyserade spåret och valde korrekt håll. Sedan spårade vi på och plockade pinne efter pinne så när slutpinnen till slut kom efter 30 minuters spårande så hade jag alla 7 små apporter i fickan. Glada och nöjda tillbaka till klubben var det platsliggning när alla ekipagen kommit in. Därefter blev det lydnad och Wirre var, trots kraftig värme, pigg och alert och gjorde bra ifrån sig och lydnaden slutade på 241,25 poäng. Nu var det endast uppletande kvar och det gick uppe i skogen bakom klubben. Wirre jobbade på fint och efter några få minuter hade han alla fyra föremålen och vi fick givetvis full pott. Så det blev Cert nr 18 på 621,25 poäng och start i SM i Katrineholm var klart.


Därför valde jag att åka och operera ut tanden han brutit för jag tänkte inte tävla honom mer före SM och operationen gick bra och Wirre han myser, tränar bara och vilar sig i form.

Detta innebar också att jag kunde ägna mitt tävlande under resten av säsongen åt elit spår med Harley.

Vi startade i Borås redan den 1 maj (då jag inte ville tävla Wirre både söndag, onsdag, lördag, söndag). Harley tog tyvärr bakspår men fick alla pinnar. Uppletandet gick fint och han fick alla fyra föremålen och fullt, dvs 10/10. Lydnaden gick inte alls bra då han tyckte det luktade väldigt gott på appellplanen som en hel del andra hundar också tyckte.

Nästa tävling för Harley blev då i Gislaved. Här gick Harley ut fint på rätt håll men vi fick avdrag för “strul” och betyget blev 9,25. Han apporterade hem alla pinnar och vi fick därför fullt på spårningen. Uppletandet skötte han finfint men hade litet, litet tugg vid avlämnandet och fick litet avdrag för det så det blev 9,25 här också. Lydnaden skötte han bättre nu och vi fick ihop 214 poäng, slutsumma 582 och på det blev vi tvåa och fick första centret.

Nästa tävling blev Elfsborg där Harley tog bakspår och strulade litet så det blev en 6:a på upptaget men alla pinnar var som vanligt med hem så på spårningen blev det full pott. Uppletandet fick Harley alla fyra föremålen och 9,5 då han vände ett föremål i munnen vid avlämnandet. Lydnaden blev sämre här men matte strulade till det. Jag kände att han höll på att tjuva på framåtsändandet så jag tänkte att jag lägger in ett fotkommando men sade i hastigheten fel och sade före varvid han stack iväg och jag fick säga till honom att komma tillbaka vilket han gjorde men det gjorde ju att betyget blev 0. På inmalningen satte han sig upp när jag gått ifrån honom några meter. Så summa på lydnaden blev 196,25 och totalen 540,25 och certpoäng.

Nästa tävling blev Falbygden där vi kom ut fint ur rutan och Harley spårade på bra men så plötsligt var han av med spåret och kom inte tillbaka till det så efter 10 minuters letande gav jag upp och bröt.

Nästa tävling var dag 2 i Falköping och här kom vi ut på korrekt håll samt fick samtliga pinnar. Upptaget var på ett kalhygge så det var fint jobbat av honom. Fick alla föremålen i uppletande men eftersom han hade litet tugg på sista föremålet blev betyget 9 av båda domarna. Lydnaden gick så där i värmen, framåtsändandet gick fint fram till växlingen och han saktade ner men sedan sprang han så vi nollade det momentet igen. Även här satte han sig upp på inkallningen när jag gått ifrån honom ca 10 meter. Slutsumma på lydnaden 186,25 och totalt 558,25 och godkänd.

Därefter har vi inte tävlat mer men vi tar väl några tävlingar i höst också.



Sammanfattning 2018

Bruks Posted on Fri, January 04, 2019 14:38:40

En sammanfattning av vårt år 2018 nu när det snart är slut känns bra. Året började med en lägre klass tävling i Hörby för Harley som resulterade i en uppflyttning till högre klass. I maj kom vi med på årets första elitspårtävling jag och Wirre och tyvärr gjorde jag en miss i uppletande så poängen blev inte så höga plus att värmen i maj tog ut sin rätt på oss båda i lydnaden. Men skam den som ger sig, i början av juni blev jag inringd som reserv i Falköping och där fick vi till en hyfsat bra tävling på 599,25 poäng trots att det var så varmt att tävlingsledaren endast kunde dirigera 3 hundar åt gången för att sedan pausa 5-10 minuter och dricka. Så två tävlingar blev allt under vår/sommarsäsongen. Men nu var vi inkvalade på SM i Ronneby på 604,25 poäng och det kändes super – VI VAR MED på århundradets största hundfest. I början på september kom jag och Harley med i Kind på högre klass spår och Harley skötte sig finfint så vi vann på 565,75 poäng och blev uppflyttade till elit spår. Nu hade jag plötsligt två aktiva elitspårhundar – vilken känsla! I mitten av september kom Wirre med i Halmstad där jag åter igen gör en miss i uppletande vilket resulterar i endast 2 föremål och 569,75 poäng. Blev, som så många andra, åter igen under hösten bortlottad på samtliga tävlingar vi anmält till men så ringde plötsligt Tollarp och sade att de hade en plats till oss varvid jag givetvis tackade ja. Detta blev årets sista tävling och som Wirre presterade, vinst på 610,50 poäng. Nu kändes det som tävlingssäsongen var över så jag bestämde mig för att köra några startklass lydnad med Harley för att vi skulle få mer tävlingsvana och Harley skall lära sig hålla ihop när det är mycket störningar. Det blev hela 5 startklasser och en snittpoäng på dessa 5 tävlingar på 185,80 poäng, helt ok. Nu ser vi fram emot 2019 och många underbara träningar med våra fantastiska träningsvänner och vår helt otrolige coach uppe i Borås-trakten.

Så – Wirre: 5 elitspårtävlingar inklusive SM – resultat 2 Cert
– Harley: 1 lägre klass spår, 1 högre klass spår och 5 startklass lydnad – resultat 2 uppflyttningar bruks och 5 1:a pris lydnad startklass.
Med andra ord, ett väldigt magert tävlingsår för vår del men med en hel del framgångar trots allt.



Tollarp – elit spår

Bruks Posted on Mon, November 05, 2018 09:51:07

Då har min älskade svarte diamant gjort det igen! I år har vi fått vara med på 4 tävlingar totalt (om man bortser från SM som man ju inte lottas in till utan kvalar in till) efter att ha anmält på 20 tävlingar. På dessa fyra tävlingar har vi tagit 2 cert och vunnit 1 tävling. Det är inte så lätt att hålla sig på topp när man aldrig kommer med på tävling utan hela tiden lottas bort men vi kämpar på så gott vi kan. Och i Tollarp gav det fin utdelning för mig och guldkillen Wirre. Vi stod som reserv 11 dag 1 (3 november) och som reserv 4 dag 2 (4 november). Men så hände det, 6 dagar före tävlingen kom samtalet att vi fått en plats 4 november. Givetvis tackade vi ja och så laddade vi i veckan med litet spår och uppletande samt några lydnadspass med mycket glädje.

Söndag morgon begav vi oss alltså till Tollarp och drog sista startnummer 12. Blev utkörda och så hade vi ca 1 timme vid spåret att rasta och förbereda oss. 09.59 lämnade vi rutan på korrekt håll och fick dubbeltia. Sedan spårade Wirre på fint i kärnan och tog vinklarna fint samt plockade pinne efter pinne. Med 6 pinnar i fickan så kom ett litet tapp och Wirre sökte runt ett tag och fick tag i spåret igen samt plockade pinne nr 7. Därefter så fick han ett tapp igen, denna gången gick det litet mer tid och jag började känna mig litet osäker på om vi skulle få tag i slutpinnen men så plötsligt bara händer det!!! han fäster stensäkert i spåret igen och går klockrent framåt med stor säkerhet i kärnan och tar sedan en vinkel höger, en vinkel vänster och så ca 15 meter så har han slutpinnen. Där blev det ett glädjerop “Bravo vi har slutet” så att spårmottagaren som stod en bit bort bakom en skogsdunge tillsammans med Yvonne skulle höra det. Därefter fick Wirre massor med beröm och sin favoritgodistub. Vi kom efter tappen in på 35 minuter.

Därefter bar det iväg längs E22:an tillbaka till klubben för uppletande som startade precis när vi kom dit. Eftersom ingen brutit och vi var sist så var det lugnt, vi kunde vila ut litet och ladda för nästa uppgift. Samtidigt som eliten pågick högre klass spår och där deltog bl a en tjej som har en valp efter Wirre. Dock var det inte denna hund hon tävlade med utan med en hund som är kullbror till tiken som är mamma till Wirres valpar. Eftersom jag var sist ut så fick jag tid att gå med och titta på deras uppletande. Tyvärr bröt de tävlingen där men det var så roligt att se dem i uppletande. Jag önskar dem lycka till framöver och även lycka till med lille Skotte.

Vi gick sist in till uppletande och fick alla föremålen. Tyvärr fastnade Wirre vid ett tillfälle litet för länge i ett område av rutan, vilket renderade oss ett litet avdrag så poängen blev 9/9,5, dvs 9,25 som slutbetyg. Men jag hörde när jag tog sista föremålet att den ene domaren sade “fint, inget tugg alls” och det är ju härligt. Nej han har inget tugg alls MEN det är inte som vissa människor säger att jakthundar inte tuggar. OM de visste hur mycket jobb jag lagt på det och lägger på Wirres systerson Harley……

Sedan var det plats och stege. Platsen gick som vanligt utan problem och full pott så klart. Stegen var av sådan modell som Wirre är litet försiktig med när han går upp, där är han litet känslig och tar det försiktigt i början så den inte är hal (vilket i sig är bra men ger avdrag). Vi fick 9/7 på stegen då han ju går på alla steg, även de allra sista.

Nu var det lunchpaus och sedan startade lydnaden, en lång dag blev det. Sist igen igen och med bästa special på 374 poäng var många intresserade av att se om jag skulle gå upp till vinst. Den som låg etta när jag startade hade en helt fantastisk lydnad och hade fått ihop totalt 602,25. Men vi laddade och gick in och eftersom jag aldrig tittar på betygen så visste jag inget förrän vi glada sprang ut då det kändes väldigt bra. Då kom Yvonne springande mot oss och sade “Du vinner mamma, ni har fått ihop 610,50” och därefter kom en av de tävlande och sade samma sak. Kunde knappt tro det men jo det var sant. Så där bärgade vi vårt 17:e cert och första resultatet mot Katrineholm 2019 och SM. ÄLSKADE HUND



Harley – högre spår

Bruks Posted on Mon, September 10, 2018 16:53:53

Vi anmälde för säkerhets skull till 3 tävlingar i högre klass och kom med på alla. 8 september i Kind, 9 september i Borås och 15 september i Falbygden. Det gäller att anmäla flera medan man ligger i rätt prioriteringsgrupp inför lottningen. Nu visade det sig att vi inte behövde mer än en tävling då Harley, som är en härligt intensiv labbekille, skötte sig strålande. Upptag på kalhygge där matte hade litet problem med att hänga med i den gropiga marken med diverse bråte efter skogsavverkningen. Harley fick spåret fint, kollade litet runt omkring och drog sedan iväg på rätt håll. Efter en stund kom första pinnen och sedan kom vi fram till en stor dunge med ormbunkar där han kollade en stund och sedan drog han in i skogen. Vi spårade vidare och fortfarande ingen pinne, men en bit in i skogen kom pinne 2. Sedan gick vi ganska länge och hade flera vinklar, så här var jag helt övertygad om att vi missat några apporter. Men nej, det hade vi inte för snart kom resterande pinnar och så slutet. Vi kom alltså in med samtliga apporter. 9 på upptaget, då han kollat runt litet efter han fått det och så 10/10 på spåret. Därefter blev det lydnad. Eftersom jag hade startnummer 2 och startnummer 1 brutit var det vi som fick starta lydnaden. Måste säga att det var perfekt att få veta exakt tid när lydnaden skulle starta så man han käka litet och rasta hundarna.

Tog ut Harley ca 10 minuter innan vi skulle starta och värmde upp honom på vårt vanliga vis. Sedan in på plan och startade med fritt följ. Tyckte han kändes litet “svajig” men fick applåder av publiken och 8,5/8,5 i betyg. Inkallningen med ställande kände jag mig trygg på och klev iväg med stor självsäkerhet och tanken att detta sätter Harley. Kallade in och han kommer i 190 och när jag kommenderar “stå” så tvärnitar han. Kallar igen och han kommer i samma goda tempo in och sätter sig vid min vänstra sida. Betyg 9,5/9 – avdrag för att han “trampade” när jag gick min sträcka. Jaja han är så peppad på att få springa så det får vi ta, hellre bra tempo och litet trampande. Framåtsändande – aj ett moment som inte är helt klart, men det är ju bara att köra. Går fint ut, växlar ner fint och blir sedan litet lång och får betyg 9/8,5 – ok det var faktiskt värt det och plötsligt sätter alltså Harley ett av de finaste framåtsändande han gjort och så på tävling – härligt!! Kryp känns tryggt, här fick vi 9,5/9 – litet lågt tempo kanske. Men det är jag glad för, som jag har jobbat för att han inte skall ligga före mig utan följa mig, så det är i vårt fall ett positivt fel och inte svårt att höja tempot alls…. Skall, ja skälla har Harley inga problem med, men att vara tyst. Jaja det går som det går tänkte jag och jodå det gick över förväntan och han var tyst men flyttade sig litet bakåt när han skällde så 8,5/8 blev betyget. Tungapporten – ja där trampar han igen när jag lägger ut den och vi får betyg 9,5/8,5. Hoppet är inget problem och här sätter Harley 10/10.

Efter lydnaden blir det uppletande i skogen och vi går åter igen in som startnummer 1 vilket inte är det optimala på uppletande, men det är ju bara att köra. Harley får snabbt 3 föremål, letar superfint tyckte båda domarna. Men han har litet, litet tugg kvar så vi får 9,5/9 på uppletande. Som jag jobbat på att få bort tugget, så det känns underbart att det snart är helt borta och att vi har kommit så här långt nu. Det finns ju bruksfolk som tycker det är orättvist att man höjt koefficienten på uppletande då det gynnar retrievers som aldrig tuggar. Tack för den och välkomna till verkligheten säger jag.

Sist var det så platsliggning med skott. Jag lade inte Harley i lägre klass då jag är orolig för att någon hund går upp och det är jag glad för – för det var precis vad som hände när vi tävlade lägre. Nu bestämde jag mig för att lägga honom och han låg kvar hur fint som helst, snusade inte och rörde inte på kroppen. Det han gjorde var att han vid första skottet vände sig om och tittade bort mot skytten och detta renderade oss 9,5 av den ena domaren men 10 av den andra. Totalt fick Harley och jag ihop 565,75 poäng och vann hela tävlingen. Vi tappade alltså endast 34,75 poäng, litet på lydnaden, litet på spårupptaget och litet på uppletande men är så nöjda så snart ses vi i eliten. Ja nu har jag ett “lyxproblem” två hundar att tävla med i elit spår smiley



Tredje SM:et i Bruks/spår för Wirre och mig

Bruks Posted on Tue, June 26, 2018 15:12:19

Ja det trodde jag väl aldrig så många tävlingar som vi blivit bortlottade på i det nya prioriterings- och lottningssystemet. Men vi behövde inte så många tävlingar i kvalperioden för att visa att vi platsar bland Sveriges 30 bästa ekipage i bruksspår.
Under kvalperioden har vi tävlat SM 2017 i Skutskär, 2 september i Laholm, 3 september i Sjöbo, Falkenberg 23 september, Malmö 24 september. Dvs under 2017 totalt 5 tävlingar SM inkluderat. Under 2018 kom vi med på två tävlingar under kvalperioden, ena gången som reserv – Elfsborg 26 maj och Tomten 3 juni. Totalt 7 tävlingar under kvalperioden – otroligt att vi ändå kvalade in smiley
Så glad för min fine svarte diamant som alltid ställer upp på alla tokigheter hans matte hittar på. Så Ronneby, Here we come!!!

Nu är det bara att ladda alla batterier med olika övningar, simning m m och göra några redan inplanerade besök hos vår coach som alltid har så stort tålamod och kan konsten att peppa oss.



LÄGRE KLASS SPÅR MED HARLEY I HÖRBY

Bruks Posted on Sun, April 22, 2018 09:56:06

Vi hade anmält till Falkenberg och Hörby den 8 april och hade bestämt oss för Falkenberg eftersom vi planerat att ta husvagnen med och först åka till Sölvesborg och tävla elit spår med Wirre på lördagen för att därefter dra vidare till Falkenberg. Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Redan den 1 april meddela Falkenbergs BK att man tvingades ställa in tävlingen pga för mycket snö och oframkomliga vägar och då var jag glad att jag avvaktat med att avanmäla i Hörby. Vår plan ändrades nu till att åka till Sölvesborg och därefter hem för att jag skulle åka själv till Hörby och tävla, eller ev. skulle vi stanna med husvagnen i Hörby, allt beroende på vädret. Men….den 4 april kom det ett mail som sade “tyvärr måste vi ställa in elitspårtävlingen den 7/4 eftersom vi inte kommer till spårmarkerna pga all snö som kommit de sista dagarna.” Det blev alltså endast en tävling den helgen och husvagnen fick stå kvar här hemma i “ladan”.

Men vi taggade för tävlingen i lägre och den 8/4 på morgonen åkte jag mot Råttefällan i Hörby där jag trodde samlingen skulle vara klockan 8. När jag kom fram fanns inte en människa eller bil på platsen. Tog fram PM och läste, jodå platsen var rätt men tiden fel, vi skulle ses klockan 9. Så går det när man inte läser ordentligt.

Vid lottningen drog jag startnummer 4 och fick tillsammans med startnummer 5 åka iväg direkt till spåren. En fin skog med ett underbart spår som en duktig och trevlig spårläggare lagt ut. Harley startade fint men blev “litet yvig” i upptaget då vi gick in i skogen och sedan efter cirka 15 meter svängda upp vänster där spåret började. Litet struligt när vi inte fick en raksträcka mot spåret men han fixade det ändå väldigt bra så den halva poängen som drogs för det “litet yviga” var helt ok. Sedan spårade Harley på fint och fick med sig samtliga pinnar in – dessutom var de hela och fina och hade inte ett märke! Tillbaka till klubben kom 9 av 10 ekipage och alla hade fått fina spår. Väl på klubben meddelade jag att jag skulle avstå platsliggning, då jag dels inte känner att det är riktigt klart då vi inte haft så mycket möjlighet att träna det i höst/vinter och dels är litet försiktiga med de lägre klasserna där det tyvärr kan hända en hel del incidenter. Därefter blev det budföring och vi startade här som nr 3. De två första hundarna sprang inte till mottagaren men Harley gav järnet så det dundrade i marken och sprang fint till sin mottagare, satte sig och väntade och sprang sedan tillbaka till mig, vilket gav betyg 10/10.

Detta var en av de varmaste dagarna vi haft på länge och solen stekte på appellplan så jag tog ut Harley efter att ha kikat på lydnaden på första ekipaget och gick en sväng samt värmde upp honom innan vi gick in. Han verkade en aning varm men det var samma för alla. Vi startade upp med linförigheten och precis innan jag sade att vi var klara gjorde jag en liten “markering” genom kopplet att nu är det fokus och allvar. Därefter sade jag att nu är jag klar och så startade vi. Harley gick fint men satte sig tyvärr litet segt i halterna vilket gav avdrag och jag fick en 8:a av ena domaren och av den andra 6,5. Avdraget för domaren som gav 6,5 var för min koppelmarkering innan vi startade och det är helt ok, något jag lärde mig av och skall ta till mig – fast….nej jag har ju inte koppel i klasserna framöver…. Därefter blev det framförgående som Harley kan fint men idag ville han inte stå stilla när jag gick mot honom efter halterna så det blev avdrag för det av en av domarna och den andre drog för “seg ut” och betyg 8. Seg ut är jag inte riktigt överens med för det har jag jobbat på att han inte skulle rusa utan gå i ett jämt och fint tempo utan rusning ut och det har jag fått till, men jag köper avdraget för vi har olika sätt att se på hur ett moment skall se ut. Platsläggande, som Harley vanligtvis gör väldigt bra, var tydligen segt som sjutton och litet mitt fel för jag glömde påminna honom om vilket moment som vi skulle göra så här blev det 6,5 i betyg. Inkallningen skötte han fint, betyg 9 med avdrag för “dåligt avslut”, vilket jag gärna tar då han kom en bit för långt bak innan han satt vid sidan.
Krypande fick vi en 8:a på med kommentar sakta ner (ja det var varmt och segt mycket). Apporteringen hade Harley en variant idag som jag ALDRIG haft på träning, han ville inte släppa apporten så jag fick ge dubbelkomando, men jag kände direkt när jag stod där att jag var otydlig i första kommandot. Men en sak som var bra, inget tugg på träapporten. Hopp blev givetvis 10, men att hoppa 50 cm för en labrador som är både hopp- och springtokig är ingen konst. Utan platsen som är 50 poäng och som vi ju avstod fick vi ihop 162,25 poäng på lydnaden och totalt 508,75 poäng och tvåa samt uppflyttade så nu är det högre klass som vi satsar på framöver.

I väntan på prisutdelning – varmt och skönt och kall dryck behövdes i massor för både förare och hundar!

Från vänster: Domare Ingegerd Hjort, Inger och Harley, Anna-Karin och Moss, Gull-Britt och Selma samt domare Claes Magnusson.



Tankar

Diverse Posted on Wed, February 14, 2018 16:12:40

Det är väldigt svårt att nå framgång på egen hand. En träningsgrupp/ett träningsgäng är en förutsättning för att lyckas med sin träning. Man behöver någon att bolla sina tankar och funderingar med.
Vad har jag då för förväntningar på träningsgrupp/träningskompisar.
* Träningsvilja och närvaro
* Konstruktiv kritik och att bekräfta varandra
* Respekt för varandras förutsättningar
* Att inte säga att det ser bra ut när det inte gör det, dvs vara ärlig och gärna också då
komma med förslag till åtgärder
* Gemensamt firande vid framgång, dvs kunna glädjas med varandra

De flesta punkterna är självklarheter men den sista punkten är tyvärr inte en självklarhet i hundvärlden. Det finns alldeles för mycket “skitsnack” och synpunkter. Själv brukar jag tänka att min hund blir ju inte bättre för att någon annans hund är sämre, så varför inte glädjas med andra när det går bra. Läste några ord som skrivits av Kjell Enhager som står i Nina Svartbergs bok och det är verkligen huvudet på spiken.
Man blir inte själv längre genom att hugga huvudet av någon annan

Kloka ord att ta till sig.

Lycka till alla 2018 – jag kommer att heja på er alla och glädjas med era framgångar.



Next »