Våren innebar att jag skulle starta Harley i elitklass spår. Samtidigt hade Wirre ju ett SM-kvalificerande resultat från Tollarp i november 2018 på 610,5 poäng så jag ville gärna även tävla honom för att ev. ta oss till SM i Katrineholm. Visst är det underbart, ja alldeles underbart att vara med på SM men jag kände trots allt att det gjorde inte så mycket om det inte blev så då jag redan fått vara med på tre SM i Bruksspår (Borås 2016, Skutskär 2017 och Ronneby 2018). Men jag bestämde mig för att ge det en chans och att i första hand tävla Wirre. Vi startade med en elitspårtävling på Växjö BK där upptaget blev en väldigt konstig historia. Jag har aldrig någonsin sett min hund bete sig på det viset i ett upptag. Han började med att gå ut ganska långt fram till vänster och då fick jag “Tillbaka till rutan” och då vände Wirre och gick ut i exakt samma linje men åt andra hållet och då fick jag igen “Tillbaka till rutan”. Jag kämpade med att få honom att gå vidare utåt i rutan men han ville absolut ha spåret där han först tog det men jag visste ju att det var fel så jag använde mig av mitt dirigeringskommando från jakten och sade till honom “ut leta spår” och då gick han utåt och letade men han fann inget. Jag insåg ju att tiden gick och så försökte jag få ut honom med mitt kommando “ut” långt upp i rutan till vänster och då fick jag “Bakspår, tillbaka till rutan”. Här försökte jag bara vända honom men jag såg ju att han inte hade något spår så jag tog igen till mitt jaktkommando “ut” och då drog han ut höger långt upp i rutan och då lät de oss gå iväg. Problemet var att Wirre hade inget spår där och han drog därför ner i rutan igen och tog det spår han tog först och dum som jag var lät jag honom inte gå det utan gick upp igen i rutan och försökte få honom att hitta ett spår. Detta gjorde att han aldrig fick något spår utan vi gick runt där i skogen utan att ha något spår och naturligtvis inga pinnar heller. När vi gått runt där ungefär 20 minuter så såg jag vägen där vi hade bilen och tänkte vi går ditåt och plötsligt som en “blixt från klar himmel” så fäster Wirre i något och drar iväg ca 75 meter och får slutpinnen!!!! Jag vet inte och jag anklagar inte någon men min fundering är så här : spårläggaren (som för övrigt redan åkt hem när jag skickade på Wirre) kom ut till upptagsrutan och såg den så har han vänt på skissen så den blev upp och ner för det stämmer med hur Wirre, som aldrig missat ett upptag i sitt 8-åriga liv, löste sin uppgift. Se bild.

Om man vänder den bilden upp och ner så blir det precis så som Wirre gick ut, så jag har mina aningar. Misstag kan alla göra så det är inget konstigt om spårläggaren vänt den. En sak jag ångrar är att jag inte lät honom gå det spåret när han för andra gången envisades med att gå ner där och ta spåret då hade jag fått bekräftelse och kanske kommit runt med pinnar, vem vet……

Tävling nr 2 för Wirres del var Falbygdens BK i maj där vi tyvärr fick ett bakspår och han missade en pinne. Så det blev en 7:a på upptaget och en 8 i spåret. På uppletande hittade han alla 4 föremålen men vid avlämnandet av det sista vände han det i munnen så vi fick en 9:a. Lydnaden var jag inte så taggad på men Wirre skötte sig ändå ganska väl och vi fick ihop 231,5 poäng, slutsumma 557,5 och inget resultat som ger SM precis.

Tävling nr 3 gick i Herrljunga där jag fick väldigt litet tid på mig att förbereda som jag alltid vill ha. Wirre är ju ganska het och om han inte får den stunden före som vi behöver så vet jag att han kan slarva när han analyserar spåret. Nu tog han det först på rätt håll men jag vände honom. Jag fick någon konstig ingivelse att spåret inte gick på det hållet han valde för på det hållet stod min bil på en liten sidoväg och jag tänkte det var omöjligt men det var det inte för det gick på det hållet och den lilla vägen var så kort så vi gick aldrig över den. Men eftersom jag inte litade på min hund så fick vi bakspår. Sedan missade vi dessutom en pinne och eftersom jag hade en tävling i Skara dagen efter så bröt vi och åkte hem.

Tävling nr 4 gick alltså i Skara. Vi drog startnummer 3 och kördes långt ut via skogsvägar till en helt under bar skog. När domarna kom och det var dags för påsläpp var även spårläggaren med så allt blev korrekt i bedömningen när han hade spåret. Vi fick gott om tid på oss att förbereda oss och när jag väl skickade på Wirre gick han lugnt och balanserat ut och analyserade spåret och valde korrekt håll. Sedan spårade vi på och plockade pinne efter pinne så när slutpinnen till slut kom efter 30 minuters spårande så hade jag alla 7 små apporter i fickan. Glada och nöjda tillbaka till klubben var det platsliggning när alla ekipagen kommit in. Därefter blev det lydnad och Wirre var, trots kraftig värme, pigg och alert och gjorde bra ifrån sig och lydnaden slutade på 241,25 poäng. Nu var det endast uppletande kvar och det gick uppe i skogen bakom klubben. Wirre jobbade på fint och efter några få minuter hade han alla fyra föremålen och vi fick givetvis full pott. Så det blev Cert nr 18 på 621,25 poäng och start i SM i Katrineholm var klart.


Därför valde jag att åka och operera ut tanden han brutit för jag tänkte inte tävla honom mer före SM och operationen gick bra och Wirre han myser, tränar bara och vilar sig i form.

Detta innebar också att jag kunde ägna mitt tävlande under resten av säsongen åt elit spår med Harley.

Vi startade i Borås redan den 1 maj (då jag inte ville tävla Wirre både söndag, onsdag, lördag, söndag). Harley tog tyvärr bakspår men fick alla pinnar. Uppletandet gick fint och han fick alla fyra föremålen och fullt, dvs 10/10. Lydnaden gick inte alls bra då han tyckte det luktade väldigt gott på appellplanen som en hel del andra hundar också tyckte.

Nästa tävling för Harley blev då i Gislaved. Här gick Harley ut fint på rätt håll men vi fick avdrag för “strul” och betyget blev 9,25. Han apporterade hem alla pinnar och vi fick därför fullt på spårningen. Uppletandet skötte han finfint men hade litet, litet tugg vid avlämnandet och fick litet avdrag för det så det blev 9,25 här också. Lydnaden skötte han bättre nu och vi fick ihop 214 poäng, slutsumma 582 och på det blev vi tvåa och fick första centret.

Nästa tävling blev Elfsborg där Harley tog bakspår och strulade litet så det blev en 6:a på upptaget men alla pinnar var som vanligt med hem så på spårningen blev det full pott. Uppletandet fick Harley alla fyra föremålen och 9,5 då han vände ett föremål i munnen vid avlämnandet. Lydnaden blev sämre här men matte strulade till det. Jag kände att han höll på att tjuva på framåtsändandet så jag tänkte att jag lägger in ett fotkommando men sade i hastigheten fel och sade före varvid han stack iväg och jag fick säga till honom att komma tillbaka vilket han gjorde men det gjorde ju att betyget blev 0. På inmalningen satte han sig upp när jag gått ifrån honom några meter. Så summa på lydnaden blev 196,25 och totalen 540,25 och certpoäng.

Nästa tävling blev Falbygden där vi kom ut fint ur rutan och Harley spårade på bra men så plötsligt var han av med spåret och kom inte tillbaka till det så efter 10 minuters letande gav jag upp och bröt.

Nästa tävling var dag 2 i Falköping och här kom vi ut på korrekt håll samt fick samtliga pinnar. Upptaget var på ett kalhygge så det var fint jobbat av honom. Fick alla föremålen i uppletande men eftersom han hade litet tugg på sista föremålet blev betyget 9 av båda domarna. Lydnaden gick så där i värmen, framåtsändandet gick fint fram till växlingen och han saktade ner men sedan sprang han så vi nollade det momentet igen. Även här satte han sig upp på inkallningen när jag gått ifrån honom ca 10 meter. Slutsumma på lydnaden 186,25 och totalt 558,25 och godkänd.

Därefter har vi inte tävlat mer men vi tar väl några tävlingar i höst också.