Då har min älskade svarte diamant gjort det igen! I år har vi fått vara med på 4 tävlingar totalt (om man bortser från SM som man ju inte lottas in till utan kvalar in till) efter att ha anmält på 20 tävlingar. På dessa fyra tävlingar har vi tagit 2 cert och vunnit 1 tävling. Det är inte så lätt att hålla sig på topp när man aldrig kommer med på tävling utan hela tiden lottas bort men vi kämpar på så gott vi kan. Och i Tollarp gav det fin utdelning för mig och guldkillen Wirre. Vi stod som reserv 11 dag 1 (3 november) och som reserv 4 dag 2 (4 november). Men så hände det, 6 dagar före tävlingen kom samtalet att vi fått en plats 4 november. Givetvis tackade vi ja och så laddade vi i veckan med litet spår och uppletande samt några lydnadspass med mycket glädje.

Söndag morgon begav vi oss alltså till Tollarp och drog sista startnummer 12. Blev utkörda och så hade vi ca 1 timme vid spåret att rasta och förbereda oss. 09.59 lämnade vi rutan på korrekt håll och fick dubbeltia. Sedan spårade Wirre på fint i kärnan och tog vinklarna fint samt plockade pinne efter pinne. Med 6 pinnar i fickan så kom ett litet tapp och Wirre sökte runt ett tag och fick tag i spåret igen samt plockade pinne nr 7. Därefter så fick han ett tapp igen, denna gången gick det litet mer tid och jag började känna mig litet osäker på om vi skulle få tag i slutpinnen men så plötsligt bara händer det!!! han fäster stensäkert i spåret igen och går klockrent framåt med stor säkerhet i kärnan och tar sedan en vinkel höger, en vinkel vänster och så ca 15 meter så har han slutpinnen. Där blev det ett glädjerop “Bravo vi har slutet” så att spårmottagaren som stod en bit bort bakom en skogsdunge tillsammans med Yvonne skulle höra det. Därefter fick Wirre massor med beröm och sin favoritgodistub. Vi kom efter tappen in på 35 minuter.

Därefter bar det iväg längs E22:an tillbaka till klubben för uppletande som startade precis när vi kom dit. Eftersom ingen brutit och vi var sist så var det lugnt, vi kunde vila ut litet och ladda för nästa uppgift. Samtidigt som eliten pågick högre klass spår och där deltog bl a en tjej som har en valp efter Wirre. Dock var det inte denna hund hon tävlade med utan med en hund som är kullbror till tiken som är mamma till Wirres valpar. Eftersom jag var sist ut så fick jag tid att gå med och titta på deras uppletande. Tyvärr bröt de tävlingen där men det var så roligt att se dem i uppletande. Jag önskar dem lycka till framöver och även lycka till med lille Skotte.

Vi gick sist in till uppletande och fick alla föremålen. Tyvärr fastnade Wirre vid ett tillfälle litet för länge i ett område av rutan, vilket renderade oss ett litet avdrag så poängen blev 9/9,5, dvs 9,25 som slutbetyg. Men jag hörde när jag tog sista föremålet att den ene domaren sade “fint, inget tugg alls” och det är ju härligt. Nej han har inget tugg alls MEN det är inte som vissa människor säger att jakthundar inte tuggar. OM de visste hur mycket jobb jag lagt på det och lägger på Wirres systerson Harley……

Sedan var det plats och stege. Platsen gick som vanligt utan problem och full pott så klart. Stegen var av sådan modell som Wirre är litet försiktig med när han går upp, där är han litet känslig och tar det försiktigt i början så den inte är hal (vilket i sig är bra men ger avdrag). Vi fick 9/7 på stegen då han ju går på alla steg, även de allra sista.

Nu var det lunchpaus och sedan startade lydnaden, en lång dag blev det. Sist igen igen och med bästa special på 374 poäng var många intresserade av att se om jag skulle gå upp till vinst. Den som låg etta när jag startade hade en helt fantastisk lydnad och hade fått ihop totalt 602,25. Men vi laddade och gick in och eftersom jag aldrig tittar på betygen så visste jag inget förrän vi glada sprang ut då det kändes väldigt bra. Då kom Yvonne springande mot oss och sade “Du vinner mamma, ni har fått ihop 610,50” och därefter kom en av de tävlande och sade samma sak. Kunde knappt tro det men jo det var sant. Så där bärgade vi vårt 17:e cert och första resultatet mot Katrineholm 2019 och SM. ÄLSKADE HUND